Halverad sjukfrånvaro på fyra månader

På Jorielskolan i södra Stockholm hal­verade man sjuktalen på fyra månader under vårterminen 2019. Från 10,3 procent i december till 5,1 i maj.

– Mycket av det vi gjort handlar om omtanke och trivsel. Om att bry sig om allt från människor till arbetsmiljö, säger Cecilia Hansen, rektor på Jorielskolan.

Jorielskolan är en grundskola samt grundsärskola med 61 elever. Skolan har 70 egna medarbetare och flera hundra personliga assistenter. Det statistiska underlaget är litet, men sjuktalen har legat stilla länge och trenden här är tydlig, insatserna har haft betydelse.

Skolan firar i år 20 år, den grundades 1999 av två föräldrar vars barn hade neurologiska funktionsnedsättningar. Skolans namn är en sammansättning av barnens namn – Joakim och Gabriel. Joriel.

Man kan dela in de åtgärder som Cecilia Hansen satt in för att minska sjukfrånvaron i några olika grupper. Den första är att hela tiden vara nära medarbetare som blir sjuka. Alla får ett sms eller telefonsamtal första sjukdagen, liksom dag tre. Anledningen stavas omtanke.

– Det handlar om att medarbetarna ska känna att jag bryr mig och vill göra det jag kan för att de ska komma tillbaka så snart som möjligt, säger Cecilia Hansen.

Om någon är sjuk mer än fem arbetsdagar bokar Cecilia Hansen ett möte första arbetsdagen efter sjukskrivningen.

Hitta rätt balans

– I det mötet pratar vi om vad som ligger bakom sjukskrivningen och vad kan vi göra för att hitta en bra väg framåt. Det spelar ingen roll om det handlar om stressrelaterade problem, om vanliga förkylningar eller om något annat. Alla uppskattar att få tid att prata och att vi tillsammans försöker skapa en arbetssituation som är hållbar, där vi prioriterar så att alla hittar en god balans.

Det andra området Cecilia Hansen har jobbat med är den psykosociala arbetsmiljön. Även där är omtanke helt centralt. Ett omgjort personalrum med olika ytor för samvaro och vila är en av åtgärderna.

– Att kunna välja mellan att vara social, eller att dra sig undan i en fåtölj med hörlurar på huvudet, är viktigt. Vi har också en egen del där man kan vara tyst eller bara vara några få personer. Jag har dessutom köpt massageapparater för rygg och fötter, de har blivit mycket uppskattade.

Det finns alltid färsk frukt i personal-, samtals- och arbetsrum, i förrådet står ett litet men genomtänkt lager av kakor och godis att ta fram när andan faller på.

Tunga lyft underlättas

Det tredje området är fysisk arbetsmiljö och fysiskt välbefinnande. Det är många tunga lyft på den här enheten, två medarbetare har därför genomgått en utbildning till lyftteknikinstruktörer. Målet har varit att minska den fysiska påfrestningen för alla. Försöket har varit så lyckat att fler nu ska få gå utbildningen. På onsdagar är det träning (tabata eller yoga) för alla medarbetare som vill vara med, vid varje möte på skolan har man dessutom lagt in rörelse och ergonomiska övningar.

– Det spelar ingen roll om det är ett personalmöte för alla, ett teammöte eller ett ledningsgruppsmöte, vi ska röra på oss. Det har slagit fantastiskt väl ut, och är ett både uppskattat och roligt inslag i alla möten, säger Cecilia Hansen.

Det fjärde, och sista, området är organisation. Nästan alla Jorielskolans elever har stora medicinska behov. En stressfaktor för många medarbetare har varit en viss osäkerhet om vad var och en ska göra, och ibland även hur det ska göras. Därför har skolan tillsatt en medicinsk samordnare som håller i många kontakter och ser till att alla riktlinjer följs samt att alla som arbetar med eleverna har tillräcklig kunskap och känner sig trygga.

Livsavgörande egenvård

– Vi har mycket egenvård av våra elever som kan vara livsavgörande för dem, den medicinska samordnaren är enormt uppskattad, säger Cecilia Hansen.

Andra trygghetsskapande åtgärder är en utökning av skolsköterskans tjänst, och en förbättring av dokumentationen på skolan.

– Risken i en verksamhet som vår är att saker och ting blir personbundna, en eller två individer kan alla rutiner kring en viss elev. Om de är borta måste allt finnas nedskrivet, vi behöver skriftliga rutiner och dokumentation så att fler kan täcka upp om så behövs. Så är det idag.

  Det har resulterat i att jag kunnat vara ännu mer ute i verksamheten som pedagogisk ledare vilket är mitt huvudsakliga uppdrag. Eleverna på Jorielskolan må ha en del funktionsnedsättningar. Det är dock inte dem vi ska fokusera på, det är elevernas lärande. De har sina speciella förutsättningar, vårt uppdrag är att ge dem en likvärdig utbildning, de har precis samma rättigheter som alla andra till en god skolgång, säger Cecilia Hansen.

Cecilia Hansens metod med många små åtgärder inom flera områden har haft stor effekt. Hur vet hon då vad som är viktigast? Vad ska hon göra mer av, vad ska hon göra mindre av?

– Jag tror att helheten är viktig. Man kan inte bara jobba med organisatoriska åtgärder eller dokumentation, de små sakerna är vardagen har också stor betydelse. Det är klart att det tar en hel del tid att alltid kontakta medarbetare som sjukskriver sig, skräcken är ju att missa någon, signalen i det vore förskräcklig, men det är värt den tiden. Alla behöver veta att man är viktig, det är precis det som är tanken att visa, säger Cecilia Hansen.